INTERVJU med Gregor Hackman,

Hållbarhetschef i Täby kommmun!

Äntligen kommer här nu intervjun vi alla väntat på - hur står det egentligen till med klimatambitionerna i Täby? Ber om ursäkt på förhand för en lång intervju, men jag vill verkligen dela med mig av så många svar som möjligt på era frågor.

Hej, Gregor! Vi intervjuade ju dig första gången till nätverket då du bland annat berättade att kommunen skulle revidera målen i sin Klimat- och energistrategi. Nu är vi i 2022, kommunen har halkat ner 20 platser i rankingen Sveriges Miljöbästa kommun, och flertalet motioner för att öka på takten i omställningsarbetet är avslagna. Jag vet att du inte kan svara för politiska beslut, men berätta - var står kommunen just nu i sitt hållbarhetsarbete?

De ambitioner vi har står kvar, arbetet fortsätter i samma takt som tidigare. Vi jobbar med faktiska åtgärder precis som tidigare och uppföljning sker i miljöbokslut. De politiska besluten är tydliga, att Täby ska vara en hållbar kommun. Sedan kan man ju diskutera takten och kostnaden, det är politiska beslut.

Vilka är de här konkreta åtgärderna ?

Att omvandla och energieffektivisera i våra egna fastigheter, där är vi framme, och har inga utsläpp från fossila bränslen. Sedan har vi utvecklingen kring fjärrvärmen, som är i princip fossilbränslefri i Täby. Det pågår ett arbete för att binda ihop de fjärrvärmesystem som finns för att skapa en miljömässigt hållbara uppvärmning.

På trafiksidan har vi ju de stora koldioxid-besparingarna vi kan göra. Där pågår ett projekt där vi i kommunen arbetar med att skapa förutsättningar för privata aktörer att installera laddplatser, t ex företag som etablerar laddplatser som de kan ta betalt för på allmän platsmark. Var de hamnar är upp till var de privata aktörerna tycker de passar bäst. Om det här projektet startar så erbjuder kommunen möjlighet för dessa att hyra mark av kommunen. Förslaget bereds fortfarande, men beslut beräknas tas under våren.

Många av medlemmar har hört av sig och undrar just över kommunens arbete med att minska utsläppen. Vilka klimatmål arbetar kommunen efter och hur ser handlingsplanen ut för att nå de målen?

Det övergripande målet är i enlighet med det nationella målet om netto-noll utsläpp 2045 och finns i den nya översiktsplanen. Målet om att vara en robust och klimatsmart kommun sätter ambitionen för kommunens bidrag att uppnå det nationella målet. Översiktplanen ska ju delvis ersätta klimat-strategin och de konkreta åtgärderna styrs sedan av verksamhetsplanen. Nu arbetar vi med att få fram en energiplan, och man diskuterar nu om den behöver kompletteras med en klimat-strategi.

Informationen kring kommunens miljö- och hållbarhetsarbete är nu samlats och strukturerats om på taby.se för att det ska bli lättare att hitta. Men diskussionen kring vilka strategisk dokument vi ska ha är inte klar än.

Vi anser ju att kommunens ambitionsnivå är alldeles för låg, bland annat baserat på att Klimatpolitiska rådet dömer ut även de svenska klimatmålen som otillräckliga, och att den forskningsbaserade takten på utsläppsminskningarna anger minst halverade utsläpp till 2030, något som över 30 kommuner nu antagit som mål. Varför är ambitionen inte högre i Täby?

Om jag ska tolka politiken så vill inte kommunen driva en symbolpolitik och vill inte höja nivån över det som är möjligt såväl tekniskt som ekonomiskt. Men det här är en politisk fråga och det diskuteras inom Alliansen. 2030 är ju ett mål som är önskvärt men kan det bedömas som möjligt? Det är en omöjlig siffra om man ser på det internationella arbetet. Man kan ju sätta mål, men om man inte tror att det möjligt så blir det ju inte seriöst.

Vi är också många som undrar varför Täby kommun inte vill gå med i Klimatkommunerna. Vet du det?

Nej, det kan jag inte säga. Det vi var inne på tidigare är att kommunen inte vill driva symbolpolitik, och det är den typen av åtgärder man uppfattar att de (Klimatkommunerna) sysslar med. Men ser inte att man har så mycket att vinna på att gå med i någon sådan samverkansform. Däremot samverkar vi med andra kommuner i miljöfrågor i allra högsta grad, t ex tittar vi på dem som rankas högt i Miljörankingen, på vad de gör som får faktisk effekt. Även Stockholm nordost samarbetar vi mycket i miljöfrågor.

På tal om Miljörankingen, hur ser du på att Täby har backat 20 steg under den här mandatperioden?

Det handlar om vilka frågor som har ställts, och vilka specifika krav man ställer vid frågan. Tidigare har man kunna svara lite mer översiktligt på vissa frågor, och nu krävs med specifika krav. Vi får även ökad konkurrens genom att andra kommuner har blivit bättre. Men vårt Miljöbokslut visar att våra faktiska resultat blir bättre. Nästa Miljöbokslut kommer nu under våren.

Rent formellt har vi inte ett juridiskt ansvar för t ex konsumtions-relaterade utsläpp eller utsläpp som genereras i andra hand av t ex materialval vid byggande. När man jämför de faktiska utsläppen så är det ju ingen skillnad mellan oss och de kommuner som har satt högre mål. Det är min bestämda åsikt att vi inte har möjlighet att styra över kommuninvånarnas beteende, vi kommer inte åt deras beteende genom bara information om vad folk ska göra. Jag tror inte på pekpinnar, det måste annat till. Där är jag helt överens med den politik som Täby står för.

Hur tar man hänsyn till alla utsläpp som genereras av nybyggnation i Täby? Varför tillåts förtätning genom att tex riva befintlig villabebyggelse och förändra bostadsområden drastiskt? Tex längs med järnvägen vid Tibbleområdet och i Ella Park mot Turebergsvägen.

Det behövs bostäder och när vi bygger nya bostäder så kommer de att att få ett minskat klimatavtryck än den bostaden som rivs, då den nya är mer energieffektiv. Det är inte så enkelt som att vi bara ska ha kvar de gamla bostäderna och det är inte klimatavtrycket som avgör, utan det är behovet av bostäder som styr. Det är ett särkrav att ställa krav på tex materialval, vilket det finns tydligt lagstadgat att vi inte får göra.

Även om andra kommuner skulle tolka det här annorlunda så kan de inte heller kräva det av byggherrarna . Även det här tangerar symbolpolitik och jag undrar vilken effekt det faktiskt får. Både betongindustrin och stålindustrin jobbar ju själva med minska sitt klimatavtryck, så vi får lita på att de också tar sitt ansvar. Återigen är det mer nationell poltik som krävs här än lokal politik. Jag menar inte att kommunen ska vara passiv när vi själva bygger, men vi kan inte tvinga andra eller verka för det.

Och fortsatt på temat Hållbar mobilitet, vi kan ju inte nöja oss med att vänta in att alla täbybor ska köpa el-bilar. För att nå målet om 70% minskade utsläpp till följd av transport så behöver kommunen också underlätta för oss täbybor att transportera oss mer hållbart inom kommunens gränser. Vilka insatser görs för att minska bilberoendet och underlätta för tex cyklister att på riktigt kunna ha cykel som sitt huvudsakliga transportmedel? Tex Arninge som många cyklister i vårt nätverk har synpunkter på?

I förarbetet för ny energiplan har prognoser tagits fram för hur snabbt bilparken i Täby byts ut och ersätts av eldrivna fordon. Utgående från nuvarande utbytestakt bedöms så gott som alla fossildrivan fordon vara utbytta innan 2040. Ett arbete pågår för att bygga ut cykelinfrastrukturen enligt cykelplanen – i detta ingår även cykelparkering mm. Effektiva trafiklösningar gynnas också av kommunens samverkan med Regionen och Trafikverket avseende såväl mobilitetslösningar, kollektivtrafikutveckling som infrastrukturutbyggnad. Kommunens Framkomlighetsstrategi vägleder även arbetet.

Vad gäller just Arninge så planeras det för cykelstruktur även där, det finns både finansiering och vilja att underlätta för cykling. Vi för också systematiskt dialog med Regionen vad gäller stråk och utveckling av kollektivtrafiken. Problemet är att vi inte har rådighet över kollektivtrafiken. Det långsiktiga arbetet är att vi koncentrerar bebyggelsen i kollektivtrafiknära lägen. Vi har en uttalad strategi att bygga stationsnära, där ligger Sverigeförhandlingen i botten.

Ja, kollektivtrafik är bra, men om man ska få fart på ökad cykling, vilket många täbybor har stor möjlighet till med så många destinationer inom 15 min avstånd, så efterfrågar vi ju en helt sammanhängande infrastruktur där man också t ex ska ha möjlighet och plats att parkera säkert på sina destinationer. Vi efterfrågar helt enkelt likvärdiga förutsättningar som när man kör bil.

I cykelplanen finns det avsnitt som berör parkering. Kommunen kan samverka med de lokala aktörerna kring de olika centrumen kring parkering. Det finns bra låsmöjligheter på många ställen, både på Täby torg och vid Täby C. Framkomlighetsstrategin är också tydlig med att vi ska göra mjuka åtgärder i första hand kring logistik och mobilitetsåtgärder tidigt i planeringen av utveckling av befintliga områden med framkomlighetsutmaningar. Bygga ut är det sista steget.

Vad gäller breddningen av Marknadsvägen t ex, hur prioriteras cykeln i det beslutet? Man åtgärdar ju ett symtom här genom att bredda, och inte grundproblemet med all trafik.

Ja, kan man jobba med ökad valfrihet här så vore ju det bra. Vi är inte ute efter att straffa bilister utan det ska måste verkligen vara ett frivilligt val. Det är samspelet mellan individ, kommunala och privata aktörer som är viktig att få igång, kommunen kan ju inte ensam göra skillnad. Det som sker är ju samråd i samband med planeringen.

Hur arbetar Täby för att bygga ut infrastrukturen för elbilar? Vi har många samfälligheter som likt Erikslund inte har elstolpar och ingen riktig struktur på hur vi ska kunna få fram dem? Om inte folk kan ladda sina bilar, hur ska vi få dem att köpa elbilar?

Kommunen har byggt några offentliga laddstolpar vid infartsparkeringen till Roslags Näsby. Och planer finns som jag nämnde tidigare på att upplåta mark till privata aktörer för utbyggnad av offentliga laddplatser.

Vad det gäller samfällligheter, så hamnar det inte på kommunens bord, utan på samfälligheten. Det går alldeles utmärkt att lösa - om de har mark och möjligheter, så är det bara att besluta att installera system i föreningen. Ibland behövs ett anläggningsbeslut från lantmäteriet. Precis samma som för en privat fastighetsägare.

Och så till sist det här med återvinning, om vi kan reda ut det:) Väldigt många saknar återvinningsstationer nära sitt hem, bland annat i Visinge Näsby Park och Gribbylund, och reagerar på att man måste åka bil med sin återvinning och att det inte finns fastighetsnära återvinning som i flera andra kommuner. Samtidigt verkar det finnas planer från FTI att införa fastighetsnära återvinning för alla. Vad är kommunens ansvar och / eller rådighet i den här frågan?

Återvinning av de flesta förpackningar är FTI:s ansvar. Kommunen är behjälplig med att upplåta mark för ÅVS, men kan inte tvinga FTI att öka antalet platser eller införa fastighetsnära hämtning. Från och med 1/1 2022 är det dock kommunens ansvar att samla in tidning- och returpapper. I december år 2020 beslutade nämligen regeringen att ta bort producentansvaret för returpapper. I dagsläget innebär detta ingen större förändring där tidningar och returpapper fortfarande kan lämnas på befintliga ÅVS. Fastighetsägare eller verksamheter som önskar få hämtning av tidningar/returpapper kan dock fr.o.m. 2022-01-01 även anlita valfri leverantör som är auktoriserad av SÖRAB.

Puh! Stort tack till Gregor och stort tack till dig som tagit dig tid att läsa ända hit!

Ulla-Marie Petersson

18 februari 2022