Bakgrund

Utsläppen från livsmedelssektorn står för cirka 20–30 procent av de globala utsläppen*. Då ingår utsläpp från lantbruket, förändrad markanvändning (till exempel avskogning) och från energianvändningen för att producera insatsvaror såsom gödselmedel och utsläpp för att förpacka, förädla och transportera mat. Majoriteten av utsläppen sker i lantbruksproduktionen. Utsläpp från produktionen av animaliska livsmedel, kött, mjölkprodukter och ägg, står för lite mindre än 70 procent av utsläppen som härrör från den mat vi äter i Sverige. För att minska utsläppen av växthusgaser från livsmedelssektorn behövs både förbättringar i produktionen, till exempel minskad användning av fossil energi, och minskat svinn samt förändrade kostvanor.

De kommande åren riskerar livsmedelssektorn att ta över rollen som den värsta klimatboven i samhället. Transportsektorn är värst idag (i alla fall före pandemin, som tog bort mycket av trafiken), men snart blir bilar, flyg och andra transportmedel renare med både el och hållbarare bränslen. I livsmedelssektorn väntas utsläppen tvärtom öka med 30-40 procent fram till 2050.

Nötkött, fläskkött och mejeriprodukter genererar mest växthusgasutsläpp medan vegetabiliska livsmedel som rotfrukter, bönor, spannmål, grönsaker och frukt genererar minst. Men det är viktigt att tänka på att äta säsongsbetonat också, eftersom till exempel färsk frukt kan ha hög klimatpåverkan om den transporteras med flyg från andra sidan jordklotet.

Häng med Ett Hållbart Täby när vi tar reda på hur man bör äta för klimatet, hälsan och plånboken. Bör man äta ekologiskt? Eller är det bättre med närodlat?