Under våren 2024 konstaterades akut gäddbrist i Stora Värtan. Det är inget unikt.  En panbaltisk (panbaltisk =kringliggande områden i Östersjön) bedömning av tidsmässiga trender i kustnära gäddpopulationer. är en studie från 2023 som visar att gäddbestånden i flera delar av Östersjön minskar, och att det finns en övergripande negativ trend när man tittar på all data tillsammans.

Forskarna  rekommenderaratt åtgärder vidtas för att stärka gäddbestånden i de områden där det behövs. Dessa åtgärder bör vara baserade på vetenskapligt stöd som visar att de kan ge positiva effekter, till exempel genom att införa fiskebegränsningar och regler. Det kan också vara viktigt att skydda och återställa lekplatser och områden där gäddorna kan föröka sig, och att se till att dessa områden är förbundna med varandra.

Eftersom de faktorer som påverkar gäddbestånden i Östersjön är kopplade till både mänsklig påverkan, stora miljöförändringar och komplexa näringsvävsinteraktioner, menar forskarna att det inte finns en enkel lösning för att stärka gäddpopulationerna. Istället föreslår de en helhetssyn som tar hänsyn till hela ekosystemet i framtida förvaltningsplaner, med fokus på att skydda och återställa livsmiljöer och näringsvävar.

Studien  är den mest omfattande hittills som undersöker hur gäddbestånden i Östersjön förändras över tid. De nuvarande datakällorna har dock många osäkerheter, och olika datakällor visar på olika storlekar av gäddor: kommersiellt fiske riktar sig främst mot vuxna gäddor, fiske-oberoende övervakning täcker unga individer till mellanstora individer, och rekreationsfiske inkluderar både unga individer och troféfiskar. Därför finns det ett behov av bättre övervakning av gäddorna, både av unga och vuxna fiskar. Forskarna föreslår att man använder ytterligare metoder, som till exempel stora ryssjor, för att fånga gäddor utan att skada dem. Det är också viktigt att samla in bättre data från kommersiellt och rekreationsfiske, till exempel genom att låta utvalda fiskare rapportera sina fångster i detalj.

En annan lovande metod för att samla in information om gäddbestånden kan vara att använda medborgarvetenskap, där rekreationsfiskare hjälper till att samla in data. När man använder denna metod är det viktigt att slumpmässigt välja fångstplatser för att undvika felaktiga uppskattningar. Eftersom gädda är en populär sportfisk kan detaljerad information från rekreationsfiskare användas för att följa beståndens utveckling. I vissa länder har man redan använt olika metoder för att övervaka unga fiskar och larver, vilket kan vara användbart för att se hur väl gäddorna lyckas föröka sig.

Sammanfattningsvis behövs en mer samordnad insats baserad på både oberoende undersökningar och data från fisket för att övervaka utvecklingen av gäddbestånden i Östersjön.

I ett sjöekosystem spelar rovfiskar, som gäddan, en viktig roll för att hålla balansen mellan olika djurarter.

I ett sjöekosystem spelar rovfiskar, som gäddan, en viktig roll för att hålla balansen mellan olika djurarter. Rovfiskar äter mindre fiskar och andra vattenlevande djur, vilket hjälper till att kontrollera deras populationer. Om det finns för många småfiskar kan de äta upp för mycket plankton och andra små organismer, vilket kan påverka hela ekosystemet negativt.

Genom att hålla populationen av mindre fiskar i schack ser rovfiskar till att växtlighet och andra små organismer kan frodas. Detta bidrar till att sjön hålls i balans, med tillräckligt med mat och syre för alla djur och växter som lever där. Därför är rovfiskar som gäddan viktiga för att ekosystemet i sjön ska fungera på ett hälsosamt sätt.

För att rädda gäddbeståndet i Sverige, inklusive i Täby, bör flera instanser och aktörer samverka i en samordnad insats.  Täby Kommun har gjort flera bra och viktiga initiativ; skapat (återställt?) våtmarker som kan bli fina lekområden för gäddorna på våren.  Men nuläget –  signaler som kom i våras är gäddorna i Stora Värtan nästan helt borta. Kommunen har ett lokalt ansvar för miljöfrågor och kan driva projekt för att förbättra vattenkvaliteten, återställa fler lekplatser för gädda, och stödja lokala initiativ som skyddar ekosystemet.

Jag tänker att kommunen är den instans som kan och bör ta ett rejält ledarskap och tillsammans med intressenter i kommunen göra en trovärdig långsiktig plan hur vi ska få upp rovfiskebeståndet i Stora Värtan igen.

Alexandra Jämting

A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations – ScienceDirect